Nu hade jag nästan glömt bort att vi hade en blogg ;)

Erika:
Denna veckan har varit rätt ångestfylld... Perra och jag har ju pusslat ihop ett litet schema över maj månad så att en av oss var hemma hela tiden. Nu är maj slut och på måndag börjar vi båda jobba igen.
Misstänker att Hiro slipper gå med till Perras jobb på måndag, eftersom jag börjar jobba 15.00 och Perra kan gå hem så han slipper vara själv. Känns ändå rätt bra att börja jobba just denna vecka då jag bara jobbar måndag-onsdag. Men ändå, 31 arbetstimmar på 3 dagar är inte så kul... Speciellt inte då 2 av passen är 18.30-06. Men men, någon gång ska jag ju bli hemmafru också, och hur ska jag kunna uppskatta det om jag inte slitit innan? ;)

Hiro:
Han hade en spännande helg, fick åka med Perra till Göteborg och träffa några av hans kompisar. De åkte ut till någon skog och satt där och grillade. Perra berättade att under dagarna i gbg kom det fram lika mycket folk som det gjort sammalagt på tiden i Karlstad. Alla ville hälsa och klappa det lilla monstret som faktiskt uppförde sig riktigt bra! Han sov hela vägen fram och tillbaka förutom kisspauserna då.

Annars har vi hade en intressant vecka, han börjar tröttna lite smått på fram- och baksidan här hemma så vi bar ner honom till viken där det finns en stor park där han kunde utförska lite nytt. det var tydligen inte alls lika kul som att hänga i våra byxben. Folk tror säkert att vi smörjer in byxorna med leverpastej som han slickar och biter :P

I torsdags blev det en tripp till mariebergsskogen där han lyckades charma halva personalstyrkan ungefär. De kom förade i en minubuss och tvärnitade bredvid oss och frågade om de fick komma ut och hälsa. Och ut kom de, jag hade ingen aning om att man fick plats så många i en minibuss. Hiro blev jätteglad över all uppmärksamhet och nafsade på dem alla. Nu han de åtminstånne skryta över att de blivit bitna av en kamphund ;)
Just det ja, för er som inte vet, mariebergsskogen är en liten park där de har lite olika bonddjur och lekplatser och sånt. Tänkte att det skulle va kul att de hur Hiro reagerade på djuren.
Han försökte sticka in huvudet till grisarna - de brydde sig inte, han försökte leka med hästarna - de brydde sig inte. Samma sak med getterna, korna, änderna och gässen. Men från 2 av djuren gick han gensvar, fåren och kaninerna. Visserligen sprang kaninerna in i sina småhus när de såg Hiro stå och dregla utanför buren. Men fåren, det var grejer det! De nosade på varandra genom staketet och skällde/bräkte på varandra. Sen tröttnade fåren och försökte stånga honom genom staketet, men det förstod naturligtvis inte han...

Hur har han utvecklats då?
Vikt: Vi tror han väger runt 7 kg. Vi har ingen digital våg utan ett svajigt billigt skräp från ikea. En av ställer oss på vågen. en ojsan? Har jag verkligen gått upp 5 kg från igår? Nej troligtvis inte... Sen greppa tag om hunden mendan den andre står på alla 4 och färsöker väkna "pinnarna" mellan 60 och 7.
Kiss/bajs: Bajs har vi sluppit inomhus ett bra tag nu, men kisspölarna kommer då och då. Ibland blir et en sjö på golvet under natten men även dem minskar. Någon gång blir det en pöl i hallen också, men då har han suttit tyst vid dörren ett tag utan att vi märkt honom.
Öronen: Slokar fortfarande som två små vissna blommor... Hoppas, hoppas de ställer sig snart!
Lydnad: Mja, där händer det inte så mycket. Han kan sitt, kom och loss. Är en bra bit på vägen med stanna också. Det tycker jag ändå är bra gjort av honom.

Idag ville jag kolla på några avsnitt av greys anatomy, men det ville inte Hiro va med om, så när Perra kom hem på lunchen åkte vi iväg till flygfältet så ha skulle trötta ut sig och jag skulle få kolla på tvn ifred :D
Han var lite osäker först och höll sig runt om bilen, men efter några minuter släppte det och han sprang runt och jagade sin boll.
Det blåste en del men det tyckte jag bara var bra. För då blåste öronen upp titt som tätt! Han är så himla fin när öronen står och jag kan knappt vänta tills de står permanent. Perra tycker han har lite för stora öron för att de ska stå upp, så han retas genom att peta ner dem. Och jag springer runt och petar upp dem.
Vi var i gräset och lekte också, jag tror inte vi fick med oss några fästingar hem. Men Perra får kolla närmare när han slutat. Jag tycker de är vidrigt äckliga så jag överlåter gärna det jobbet.

Vi träffade en stor boxer förut, Tage hette han och var jättefin. Hans matte funderar på att skaffa en hund till och funderade på en bullterrier. Skulle va kul med en bulle i närheten tycker jag. Jag vet inte riktigt hur jag ska göra med Hiro och andra hundar, han har ingen respekt alls för mindre hundar. Men om jag enbart låter honom leka med de större kanske kan bli ännu värre när han väl träffar en mindre hund igen. Han är väldigt dominant mot de mindre och ska klättra upp på den och bita sig fast i de långhåriga. Man tycker att han borde fatta när de morrar och hugger efter honom, men nej, dem informationen når aldrig fram till honom.

Det blev en massa fina bilder så jag slänger upp ett gäng!

I tisdags blev jag tvungen att åka till Edane och Perra ändå ledig på onsdagen så Hiro fick stanna hemma i Karlstad med honom. Jag tror han var ganska snäll, men jag tyckte ändå det var skönt att komma ifrån ett litet tag. På ondagen åkte jag tillbaka till Karlstad för att hjälpa till att flytta ur en lägenhet och hämta Hiro för jag skulle stanna lite längre. Då satt Perra ute och såg helt förstörd ut så han blev glad att jag tog med honom.

Hemma i Edane bor ju redan Pia, en 9-årig gammal golden som inte är så förtjust i andra hundar. Det gick bra när Hiro var kopplad så hon kunde gå iväg när hon tyckte att han blev fjantig. Ändå så såg jag henne stå utanför hans lilla utehage och se lekfull ut, så när han var lös eller i koppel dög det inte, men när han var instängd var det kul att retas.

Han har blivit utsatt för småbarn också utan problem. Hedda som är 4,5 år tyckte det var kul att hjälpa till med hans mat, vatten och att klappa honom när han var lugn. Han var ju såklart uppspelt i början men efter ett tag blev han lugn och hon kunde klappa honom uta att få tjuvnyp. Tobias som är 1,5 var väldigt förtjust i Hiros bur, och kröp in i den och stängde igen. Han verkade gilla Hiro men tyckte han blev lite läskig när han skulle nosa på honom. Han brudde sig inte när barnen skrek och var griniga utan han låg kvar och tittade lite trött på dem och fortsatte sova.

Igår kväll kom vi hem tillbaka och han var helt slut efter ha varit i Edane så han sov på tåget hem. Idag är han fortfarande lite mör, men det är rätt skönt när han sover och leker för sig själv :)

Vi hämtade Hiro fredag den 2:a maj. Jag hade längat som bara den och jag hade inte orkat vänta en dag till! Så vi satte oss i bilden, Perra och jag, och körde till Södertölje och hämtade hunden. Vi hade ju hälsat på en gång förut men när vi såg honom för andra gången tyckte ingen av oss att han passade att heta Frank eller Ralf som meningen var från början.
Vi skrev på papprena, pratade lite och började åka. Efter bara några meter undrade Perra vad som luktade... -Jag tror han fes, svarade jag. Några minuter efter luktade det lika illa igen och han fes med korta mellanrum hela vägen hem. Jag tyckte han skulle ha ett utländskt namn, för hans ögon får mig att tänka på en mongol, och Perra tyckte då att Hiroshima vore ett väldigt passande namn till denna lilla varelse. Men det var ju lite långt, så det blev kort och gott Hiro.

Efter många om och men kom vi hem iaf. Då var klockan redan 22.30 så Hiro kom in, luktade runt lite och åt sin kvällsmat. Då hoppade matte in i duschen, och när jag kom ut 15 minuter senare låg och han och sov i sin bur. Himla skönt att han gick in i den frivilligt och gillade den.
Lördag morgon vaknade vi 05 av en gnällspik som hade sovit klart, så det var bara att klä på sig och gå ut med honom. Men då var det ju fortfarande blött i gräset vilket var hemskt så det blev inget kiss då heller. Inne så lekte vi lite grann och han somnade om. De första dagarna fattade han inte att det var ute man skulle bajsa och kissa, men efter 4-5 dagar gick det upp ett ljus för honom. Jag skulle ju inte kalla honom rumsren än, men det brukar bara bli en pöl under natten och kanske 1-2 om dagen när vi inte hinner ut, så jag tycker han är jätteduktig.

Han lärde sig sitta på några få dagar och nu kommer han också när man ropar (oftast iaf), och han har börjat förstå att han inte ska äta allt som ligger på marken.

Han har träffat några hundar härutanför och det har gått jättebra! Fast han är ju lite dum och fattar inte alltid när de andra hundarna inte vill leka med honom, men det tar nog inte länge tills han lär sig det heller.

Jaha, då har vi en blogg då. Måste erkänna att lillasyster Linn fick hjälpa mig att komma igång. 

I skrivande stund är Hiro 9 v. (10 på torsdag) så han är fortfarande ganska liten och trött av sig. Har varit en spännade dag för honom då vi först åkte till djuraffären och skaffade ännu ett halsband (han har redan 3 st) och sen bar det iväg på studiebesök på Perras jobb. Det tyckte kan var helt okej! Tur var väl det, för där kommer han få tillbringa lite tid när jag jobbar dag.
Just nu blev det inte så mycket jobb gjort då de inte hade valpsäkrat kontoret än och det fanns massa roliga sladdar, papper och blomkrukor som skulle utforskas.
Vi fick låna Winkens tygbur också, och den gillade han! Så för det mesta låg han faktiskt där inne och tuggade på ett evighetsben men sen var han ju tvungen att gå ut för att kissa, och det var inte lika kul. Lokalen ligger i en hamn så det blåser ju en del och det är massa nya ljud så vi tog en liten kisspaus och sen åkte vi hem igen.

Vi tränade mer inkallning idag och det går jättebra! Han har förstått att om han springer fram och tillbaks mellan husse och matte får man godis, du nu behöver man minsann knappt ropa för att han ska komma skuttande :P Sitt har han redan lärt sig, så på tur står vacker tass och ligg.

Imorgon eller ikväll tänkte jag skriva lite om Hiros första vecka hemma hos oss.