Första veckan
Vi hämtade Hiro fredag den 2:a maj. Jag hade längat som bara den och jag hade inte orkat vänta en dag till! Så vi satte oss i bilden, Perra och jag, och körde till Södertölje och hämtade hunden. Vi hade ju hälsat på en gång förut men när vi såg honom för andra gången tyckte ingen av oss att han passade att heta Frank eller Ralf som meningen var från början.
Vi skrev på papprena, pratade lite och började åka. Efter bara några meter undrade Perra vad som luktade... -Jag tror han fes, svarade jag. Några minuter efter luktade det lika illa igen och han fes med korta mellanrum hela vägen hem. Jag tyckte han skulle ha ett utländskt namn, för hans ögon får mig att tänka på en mongol, och Perra tyckte då att Hiroshima vore ett väldigt passande namn till denna lilla varelse. Men det var ju lite långt, så det blev kort och gott Hiro.
Efter många om och men kom vi hem iaf. Då var klockan redan 22.30 så Hiro kom in, luktade runt lite och åt sin kvällsmat. Då hoppade matte in i duschen, och när jag kom ut 15 minuter senare låg och han och sov i sin bur. Himla skönt att han gick in i den frivilligt och gillade den.
Lördag morgon vaknade vi 05 av en gnällspik som hade sovit klart, så det var bara att klä på sig och gå ut med honom. Men då var det ju fortfarande blött i gräset vilket var hemskt så det blev inget kiss då heller. Inne så lekte vi lite grann och han somnade om. De första dagarna fattade han inte att det var ute man skulle bajsa och kissa, men efter 4-5 dagar gick det upp ett ljus för honom. Jag skulle ju inte kalla honom rumsren än, men det brukar bara bli en pöl under natten och kanske 1-2 om dagen när vi inte hinner ut, så jag tycker han är jätteduktig.
Han lärde sig sitta på några få dagar och nu kommer han också när man ropar (oftast iaf), och han har börjat förstå att han inte ska äta allt som ligger på marken.
Han har träffat några hundar härutanför och det har gått jättebra! Fast han är ju lite dum och fattar inte alltid när de andra hundarna inte vill leka med honom, men det tar nog inte länge tills han lär sig det heller.
Vi skrev på papprena, pratade lite och började åka. Efter bara några meter undrade Perra vad som luktade... -Jag tror han fes, svarade jag. Några minuter efter luktade det lika illa igen och han fes med korta mellanrum hela vägen hem. Jag tyckte han skulle ha ett utländskt namn, för hans ögon får mig att tänka på en mongol, och Perra tyckte då att Hiroshima vore ett väldigt passande namn till denna lilla varelse. Men det var ju lite långt, så det blev kort och gott Hiro.
Efter många om och men kom vi hem iaf. Då var klockan redan 22.30 så Hiro kom in, luktade runt lite och åt sin kvällsmat. Då hoppade matte in i duschen, och när jag kom ut 15 minuter senare låg och han och sov i sin bur. Himla skönt att han gick in i den frivilligt och gillade den.
Lördag morgon vaknade vi 05 av en gnällspik som hade sovit klart, så det var bara att klä på sig och gå ut med honom. Men då var det ju fortfarande blött i gräset vilket var hemskt så det blev inget kiss då heller. Inne så lekte vi lite grann och han somnade om. De första dagarna fattade han inte att det var ute man skulle bajsa och kissa, men efter 4-5 dagar gick det upp ett ljus för honom. Jag skulle ju inte kalla honom rumsren än, men det brukar bara bli en pöl under natten och kanske 1-2 om dagen när vi inte hinner ut, så jag tycker han är jätteduktig.
Han lärde sig sitta på några få dagar och nu kommer han också när man ropar (oftast iaf), och han har börjat förstå att han inte ska äta allt som ligger på marken.
Han har träffat några hundar härutanför och det har gått jättebra! Fast han är ju lite dum och fattar inte alltid när de andra hundarna inte vill leka med honom, men det tar nog inte länge tills han lär sig det heller.
Kommentarer
Trackback
