Idag hittade matte och husse på något konstigt. De gillar ju inte att jag blir uppspelt om någon springer förbi mig, så det tog med mig till skogen. Där fanns det massa människor som sprang och jag fick inte springa efter en enda en.
När de såg att någon var på väg försökte de muta mig med godis för att jag skulle koncentrera mig på dem istället, men det kunde de ju bara glömma! Vem bryr sig om en torr hundgodis när någon springer förbi och flåsar!?
Men efter att några stycken sprungit förbi antog jag att jag inte skulle få följa med dem var det ganska intressant med godis ändå. Fast jag tittade såklart rätt mycket på de springande idioterna också.
Matte tyckte andå att jag var duktig och blev rätt trött av att härja i skogen så när vi kom hem gick jag och la mig direkt. Sen har jag inte rört många meter.

Det där smala kopplet är inte så jättekul, jag måste springa i rätt tempo och helst titta rakt fram under tiden, men hur ska man kunna sicksacka om man tittar rakt fram? Matte bara skäller på mig när jag springer framför hennes ben så hon ramlar, men något kul måste man ju få ha... Jag har minsann hört henne säga att hon är rädd att jag ska göra samma sak på utställningen nästa helg. Jag funderar på om jag ska uppföra mig eller inte. Men det beror helt på hur snäll matte är mot mig... :)